kärlek för mig är, du

kärlek är ett knepigt begrepp.  eftersom det är så pass personligt, vad man själv definerar som kärlek kan vara långt ifrån annans uppfattning.
 kärlek för mig är när någon ringer endast för att säga hej. kärlek för mig är när någon kollar en i ögonen och sedan ler för de finner inga ord. kärlek är när man möter någon som efter första ögonkontakt frågar om något har hänt, när det har det. kärlek är när man inte behöver prata för att förmedla vad man menar, eller när man bara kan ligga brevid varanda, lyssna på adetagens rythm och krama om varandra lite extra.
 imorgon är kärlekens dag som jag finner uppblåst. eftersom alla dessa småsaker är vad man enligt mig bör lägga tyngd på. inte på köpa rosor eller dyra smycken. kärlek är så mycket mer än så, och på kärlekens dag är det väl sånt man ska syssla med?

imorgon ska jag pussa på min pojk, jag ska sjunga och spela tillsammans med min fina klass, krama om elinx2 och säga hur fina dem är. sedan ska jag sjunka ihop med min pojke i en soffa någonstans, hålla hand och somna om.


hejdå

en bil som går på tomgång, gör världen lite mer sur. den kommer aldrig riktigt iväg, aldrig till starts. En fin besöker och en fot trycks mot gaspedalen. hjälper ett tag men fastnar sedan i ett tomläge igen.
Ensam är hon, utan honom ingen ork. abstinans efter en timma själv. Vek. patetisk känsla att inte finna driv, att inte ta för sig. Vill inte göra annat än att vara med han. är det fel? Är det fel?, vänner är fina, fina är mina vänner men jag lägger dem på sidan för något som inte blir av.
äsch va fan. hejdå

whole again

Underbar dag
Väckarklockan ringer kvart i åtta med toner av bob maley, jag tycker av och sträcker mig efter fjärrkontrollen till dvdlådan. Trycker på play och fortsätter konungens återkomst lagomt en timma kvar från igår kväll. Smiter in i köket där jag ser att min mor kokat två ägg åt mig, kärlek. Svänger ihop en supergod frukost och ta med den in i mitt varma sovrum. Hoppar ned i sängen och snor täcket runt mig och njuter. När jag ätit upp klär jag på mig kläderna jag hängt på stolen- väl förberädd. Sminket ligger på bordet bredvid så jag under inga omständigheter behöver lämna rummet. Jag myser till en av världens bästa filmer och jag är lycklig.
På busshållsplatsen möter jag Tina, har alltså sällskap ända till stan, byter buss och upp till skolan.
Fin putsar på uppsatsen drygt fyrtio min, tar paus, åter till arbetet och trycker på "SKICKA". Så otoligt skönt att vara klar. 
På väg ned pirrig för jag ska se det ansiktet jag kan smygkolla på i evigheter. Han ler stäcker sig fram, en puss och ett lent hej. jag älskar dig. 
Flera timmar med honom idag, pratar om vilka jobb vi kommer ha i framtiden. 

J: "Ja, men främst av allt skulle ju vara att kunna vara en ninja turtle"
Hans ögon är vackrare än vad jag minns. Hans skratt mer levande än i mina tankar. Hans hand varmare och hans kram mysigare. Jag har glömt bort att perfektion finns. Han påminner mig varje dag vi ses. Puss. 

jag ser ett hinder, jag med. Ja men akta dig då!

för sista gången detta år åker jag nu ned för denna backe, backen jag många gånger halkat i. En gång höll på se frida bli överkörd "det finns ett hinder", haha åh. I denna backe har jag åkt pulka, jag har åkt spark, cyklat och kört moppe. Jag har sprungit här i panik med jonas efter mig oförstående tills hans börja springa efter mig- efter det har han konstaterat att för att få mig springa fort, jätte fort ska man ta något jag tycker är obehagligt bakom mig. Men men, denna backe kommer jag få upp för på söndag igen, puss.


knaster

knaster under sulorna som lungt går över gården. gården jag tidigare gått på, sprungit, rullat ned för den sluttande backen. gården som jag rymmer till när mitt hem blir för krävande. vid tre sitter två stycken i fotöljerna som man måste vakta en bra tid innan det börja. resten kuras ihop på golven och pinnstolar målade i blått. mormor som skickar runt knäckskålen så alla ska få. dagar på isen med varmoboy och brummande motorer som främst lillebror ivrigt frågar om han får köra. in och duscha, helst först för att det sitter i ryggmärgen att man ska vara fort så det inte blir kallvatten. fast än de inte gäller längre. trängas med mina hjärtan framför spegeln och låna varandras hårsnoddar, plattänger och ögonskuggor. Allt för det enorma bordet med skålar av mat. en tomte i mitten för att göra oss säker på att vi är på rätt plats, vid rätt tid. jag tassar ned för trappen när de ska feja med hårprodukter. nöjd över mitt lockiga hår skuttar jag ned, stannar till i hallen och kollar i spegeln innan jag kliver in i kökets strul. lägger fram den välbehövda frågan och hjälper till.

glad över klädval med rymlig klänning suckar av utmattning efter det enorma bordet. lillebror som inte är liten längre lika nyfiken på de under granen som vi klädde igår. han i smyg går och kikar på vilka som är hans.
packa pappas kappsäck, efter alla öppnat sina julklappar och jag blir lika fnissig varje gång när jag kommer på att dom valt ola svensson. men bekymrad innan jag förstått att de nästa gång valde olof palme..
God jul från mig till er, nu åker jag till mitt paradis. Puss på er


denna morgondag som kom igår

Förändringar i ytliga perspektiv, även inre. Rädsla för att folk ska misstycka. Ständigt rädd fast jag egentligen är rädd för mig själv. Inbilliar mig att alla står med knivar mot mig, inbilla mig att folk står och pekar ut mig och ställer krav. Inre skuggan är efter mig, men jag har fått mig ett försprång. 
Nu ska förändrigarna föra mig fram. Kärlek, en blomma som blossat upp igen efter en dvala, en ny start och jul. Vänskap
Åh jul. Vill bara gå runt i tjockstrumpor och dricka varm saft.  Har tillsammans med kusin snott ihop tre olika julgodisar idag. Magen värker av nervositet över imorgons boksnack om en bok jag inte hunnit läsa. Magen värker nog egenlitgen av all kola och nougat. Men nej. uppgiften jag inte tagit tag i skaver som en fil mot insidan av min mage.


rulltrappa

Kyssen i rulltrappan som alltid är lika fnissig. Kramen och ditt leende när du ser mig gråta till en film. Känslan av att dö utav syrebrist för att jag skrattar tills magen krampar, paniken sprider sig, jag skrattar ännu mer och sakta avlider. Vakna mitt i natten utav dina tunga, dova andetag och känna att du i din sömn krama om mig lite hårdare och jag ler för mig själv. Blicken utav dig när jag försökt förklara något men misslyckas halvvägs. När du mummlar för dig själv om att du är lycklig samtidigt som jag ge dig huvud massage. Blicken jag möter när jag i smyg iaktagit på dig länge, frågande. Känslan av din mun mot min nacke. Att veta att du aldrig lämnar min sida, trots mitt hemska obehärskade skratt. Det varma som blossar upp inom mig när du talar om vad vi gör tillsammans när vi flyttat ihop. Minnerna utav sommardagar när jag hör den låten. Blicken du ger mig när jag kliver in i samma rum som dig. Kramen efter saknad.

Med dig är allt vackert, även gråt och smärta. du är fin älskling, sagolikt.

because

saknad. min timing är usel. jag lyckas inte med något nu. sorligt men sant. tårar är överskattat nu. de tar bara vätska, nu lagras allt innombords, tills bubblan jag blåst upp spricker. den spricker av din blick. som jag hoppas få möta snart. saknad. Att känna sig så liten att jag känner mig nedtryckt av någon som inte har rätt till att knuffa mig. vill bara slänga mig in i dina armar och aldrig lämna det. längtar frammåt till ett liv med dig,oss. hej-


the future seems so bright?

jag är i en svacka. en sådan att jag får tårar i ögonen och nära att gråta för att jag tappar pennan i marken och säger jag hatar denna dag. sånna dagar har det varit nu. jag saknar dig min älskling.
jag blir dock lycklig utav han som skriver och ringer när jag gnäller. kärlek.
jag blir dock lycklig av att tillbringa tid med min tant.
jag blir dock lycklig att få vara med en sån lättsam funny och jaga buss.
jag blir dock lyckligast när jag tänker på att det är två år och fem månader idag, vilket betyder att det är precis en månad kvar till två och ett halvt år. jag ska sluta se de mörka som hänger på mina axlar. jag ska verkligen med hela mitt hjärta lyfta fram alla vackra människor som försöker göra mig glad. usch vad jag är otacksam. jag ska bättra mig.

jag älskar dig jonas stiernström. jag älskar dig.

luften är ren

trygghet, fnitter och varma händer. vi är ett och jag älskar det.
åter hemma igen och fick finbesök utav en fnittrig tjej, vi pratade och jag insåg hur mycket jag saknat henne. fast det var länge sedan vi sågs kändes allt som tidigare med popcorn och lars winnerbäck. fnitter när vi kollar tillbaka, fnitter om små historier vi liksom glömt att berättat tidigare. hon är nyfikenheten själv, hihi.
fnitter är ett gulligt ord. det hörs på det när man uttalar det att det handlar om något bubbligt och busigt. det hörs. lika som det hörs sorg i vännens röst när man talar om vemodiga händelser. tillit.
jag är trött. återigen använder jag samma ord om och om igen och jag bara svamlar. fin morgon. fin kväll.


 imorgon är ett frågetecken. tvåårfyramånadersjudagar, nu med dig.
godnatt

med rodnande kinder och en kyss i nacken

jag är så otroligt nöjd med mitt liv. varje gång jag är med han stärks mitt självförtroende, du suddar ut hårda ord jag tidigare fått hört. med dig är det vackert. varje litet skratt eller leende är äkta, så fint att det gör ont och det bubblar. hela jag bubblar. vill du ha en kaka?
en fin resa med klassen till den stora staden med mysiga parker med massor utav gula löv som snurrar runt fötterna, högar man kan bara springa igenom och sparka så löven flyger och sakta återvänder ner till den leriga marken. staden där jag kopplar allt till larswinnerbäcks texter, får upp ögpnen när jag ser gator med namn från en slinga jag tidigare nynnat på.
en fin början på ett ännu finare lov tillsammans med han och fina vänner. träffa en av de finaste som jag saknar såå, vi ska vara med varandra igen som hela sommaren, saknad. men med detta lov ska jag vila upp mig och lagra upp med glädje. glädjen jag får utav er, alla er.
nu ska jag duscha av mig, hihih fniss, sedan åker jag iväg in i skogarna igen där jag trivs som bäst med fiiinaste pojkarna och kanske en saknad. och såklart den bäste, såklart den bäste.
sedan följer jag med hem till honom igen. trygghet. allt känns så naturligt och vackert. somna intill hans lugna andetag.
Kaka?

thedamagedones

En kväll utan något plugg att göra, jag blir helt göra lös och vet inte vart jag ska ta vägen. Vill göra något. nedrans ont i halsen också, så kan inte ut och röra på mig nå speciellt mycket. Mysa i soffan till en bra film. men vilken ? skulle vilja ha alla bra filmer i hela världen, tack.
  Att vara ignorerad utav småbarn skär i hjärtat. Det gör ont och ta mig tillbaka till trean, då folk viskade "rödluvan", töntigt att jag fortfarande bryr mig? ja. kanske. men de gör ont, likså som nu.
Vart tar man vägen?
Vart ska jag. älskling kom hit.

Ska nog ta och hyra mig en film. Skypa med den bäste, skratta och säga tyst när de spännande och sorliga scenerna kommer. Gråta vill jag göra. Jag behöver det. Romantisk komedi. tack hej.

Usch va denna blogg är sorlig ibland. Men ni behöver ju faktiskt inte läsa. Jag skriver av mig mina tankar. Det kanske inte är meningen att ni ska förstå. Jag förstår.


puss


Jag dras till dig, du bländar mig, jag blir deprimerad om jag går en dag utan att få se dig, drömmen är att jag varje dag kommer att bli väckt av dig på morgonen,alltid.
Du är min sol.


i knew to much. crazy? possibly.

som en mörk skugga hänger stressen på mina axlar nu. jag skjuter upp på saker och skuggan växer, jag får inget gjort för att jag är för stressad. jag sitter och bara tänker på allt jag inte hinner med, och hinner inte med det jag höll på med. Allt byggs upp, som böcker staplade på varandra, nära att rasa av ett ostabilt kaos. Nu ska jag skriva en uppsats om en fråga som är oäntligt stor, vilket leder mig till rymden, vilket leder mig till historia uppsatsen som jag inte ens börjat med. ni skvadrar vet vad jag talar om.

Mörkret är en kvävande stalker. jobba. blogga?. nej jobba.


ps. du är vacker


trygghet

Att vakna av värk är aldrig en bra start. Att se sorlig film om tragiska saker jag alltid varit rädd för. Att skämma ut sig genom att återigen inte kunna hålla tårar tillbaka, känslor. Sen mer smärta. Smiter iväg tidigare utav all värk. Blir bländad, men ändå mörkrädd. Träffade dig och du gjorde allt bättre. Att må dåligt och ligga i din famn, dina armar ger en helande kraft. Nu ska jag krypa ner i soffan, dra upp knäna till hakan, kolla på halvåtta hos mig, sedan idol. Jag ska bara vara. Tårar får komma här. Här och med dig. trygghet. puss.







νέους της χαράς τους

Nu närmar det sig dygns skifte och det ska bli fredag. Då har jag gått ännu en vecka i vardagsrutinen. Att åka buss är lärorikt. Denna vecka har jag tänkt mycket på detta, tänkte dela med mig av två av dessa tankar. puss. 


1. De som nu ifjol var kvar på skräcken. Fortfarande gick i de sunkiga korridorerna och höra orden som skar, eller var det bara till mig? nej. alla har varit där. Och det jag under denna vecka fått en bekräftelse på är den teorin jag haft länge. Att man inte kunnat varit sig själv de senaste åren på tegelskolan, man försökte men nådde inte fram. De jag nu ser är små knoppar som blommat. Sorligt men härligt, personligheter isf tidigare skal. Många som längtat ut till att möta sitt egna liv, möta sig själv, ha nu fått de. Röda byxor, blommigakläder, de slitna stora jeansen, de små tecknen på frihet. pusspådet.


2. Denna tanke har visserligen slagit mig tidigare, men denna vecka har det visat sig så tydligt. På morgonbussen ser det lika ut varje ny dag. De är de som har sina platser, de som alltid sitter med sina headphones och halvsover i sin egna värld. De är alltid ett par tjejer som är förvånansvärt morgonpigga och pratar skvaller så öronen värker. De är de tuffa killarna längst bak, de som inte orkar vara sociala för de är less på de tunga mornarna, men slår på något standbyläge, det lyser men det funkar inte riktigt som vanligt. De är den lugna kontornissen som lyssnar på mixmegapol i sina headphones, det är den stressiga pluggisen som gör alla andra medvetna om att de glömde sina böcker hemma. Och, så är det vi, som alla andra sitter med sina headphones,men vi, vi lyssnar på morgonpasset, den lite mer otåliga av oss bläddrar runt bland de få radiokanalerna man får in här. Det är vi som har varandra att luta sig på när man är extra trött, att få en kram av, en puss på pannan när man håller på att somna in precis efter man satt sig ner. Med huvudet på hans axel. Allt är sig likt varje morgon. Tryggt.




ung av evigheten, jag ska åldras här hos dig

Vilken otroligt vacker dag. Vaknade en kvart innan bussen skulle rulla iväg, men varför skulle de vara ett problem ? Jag såg inget problem i det utan drog på mig mina silvergrå chinos och sprang iväg. För jag skulle träffa honom. Godmorgon puss, hålla handen och luta mig mot hans axel, lyssna på morgonpasset, puss hej då. Träffa min finfina klass och den lite exta finfina elinduon. Efter att fått använda hjärnan någon timma tills klockan var 10.48 då jag tog min slita handväska jag snott av min mor och skuttade ner för det berget som låg norrut från stan. Jag skulle spendera fina timmar med min bästaste och en av mina fina vänner. Efter två fina lunch timmar börjar jag sakta bege mig uppåt mot berget igen. Att sväva på moln är härligt. Jag har insett att jag ofta gör det, mina moln är fina, men de är inte rosa. Det är otroligt vita. Nästan bländande, nästan precis som honom. Solsken. Åter igen på vårat fina berg fick jag reda på att jag ingen lektion hade. Lite surt muttra jag för mig själv när jag insåg denna fakta. Ingen lektion och min finaste satt nu på en buss påväg hem. Använda hundblicken på telefon funkar. Jag skuttade neråt igen glatt när jag visste att jag fick spendera ännu mer tid med honom. Många talar fula saker om våran hemort, även så jag. Men det kan vara förjäkla fint ibland. Usch vad jag är lycklig. Blicken jag möter igen i matfors går inte att beskriva. Att skatta tillsammans med dig är det finaste jag vet, allt är så enkelt och allt är så otroligt mycket, så otroligt allt. Honom är det bästa. Honom är det finaste. Tack för en underbart vacker fredag, alla ni som skiner på mig och gör mig till världens lyckligaste. Nu ska jag krypa ner i min säng, och tänka precis som min kära kusins favvis poet tänkte en gång.

Här ligger jag och duger.


livet i, som är utanpå, hur kan du förstå?

längtan till mer är stor. längtan till mindre är större. luften är nu grå. världen är grön men känns brun. blommiga stövlar och pussar. hon är den jag ville vara men jag inte är, vem är bäst nu då. jo. usch vilket fint liv jag har en älg av trä, två ögon gjorda av kärlek alltid där för mig, jag har vänner av stål, och av värme förståss.
Idag är en sån där vacker bridget jones dag, fast med mindre trosor. utan b&j men promenad till ica för att bättre självkänslan för en stund. köpa b&j och gå hem. jo. usch vad jag svamlar. fint med blogg. skriva till folk som skall läsa ens skrifter och få en blick av ens liv. jo. förstå detta ni. ha.
gitarren, kom nu nu går vi. hej.


a tout alors

Vaknade av solsken, ur högtalarna ljöd river flows in you och jag sträckte ut mig över mina vita lakan. Jag visste att jag skulle få träffa de mest sagolika människa. Startade en härlig romantisk film och gosade ner mig lite extra. När jag insåg att det var 28 grader i solen flyttade jag mig ut i solen. Spelade gitarr, skissade lite och beundrade de gröna knopparna på de yviga träden.

maybe there's a god above
but all i've ever learned from love
was how to shoot somebody who outdrew you
it's not a cry that you hear at night
it's not somebody who's seen the light
it's a cold and it's a broken hallelujah

Världen runt mig kunde se en tjej bekväm i sitt skinn. Höra en röst som sjöng den välkända låten, lekandes med den för att hitta nya sätt att framföra den låt som tusen andra amatörer försökt sig på. Fniss åt det som lät fel. Ett snett leende åt sig själv belåtet. Han som visste allt. Han kom med solen i ryggen.
Resten fyllde på, skratt galenskap men ett stilla lugn. trygghet.
Måste jag säga att jag är lycklig efter en ünderbar dag?

Nyare inlägg
RSS 2.0