2011-06-07

Världens finaste vän. Som varje kväll la sig utanför min stängda sovrumsdörr, med mig, vaktade mig. Som varje gång jag satt och grät för mig själv kom fram och slickade mig i ansiktet. Han som ylade, i stegrande volym om en telefon ringde men ingen svara, och ylade en extra gång precis när man svarat, bara för att. Han som gnydde och jagade en när man skottade ute med snölassen, allt för att kunna dyka ned i de jag skottat fram och gräva och sprätta och greja och dona. Denna hund har varit med mig i nästan sex år. Alldeles för få år för denna vackra själ. Jag har gråtit och nu är mina tårar slut. En av mina bästa vänner finns inte med mig längre. Han fanns alltid för en. För bus, för gos, och framförallt för att stötta mig. En puss över ansiktet eller en puff mot benet. Bronco förtjänade att må bra och de gör han nu.


Kommentarer
Postat av: elin

<3<3<3

2011-06-09 @ 10:53:44
URL: http://autumnus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0