Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 03 - Mina föräldrar
De har alltid uppmuntrat mig till att göra min egen grej. Både när det gällde att jag skulle klippa lugg och färga håret svart och gå runt i vans och svarta jeans, till när jag ville bli florist eller när jag tillslut bestämde mig för musikgymnasium. De har alltid låtit mig göra vad jag vill, eftersom de litat på mig så. Jag har inte haft regler om att jag ska vara hemma precis klockan elva, vilket många kanske tycker är fel men jag har fått göra som jag vill, vilket ha lett mig till en ansvarsfull livsstil. Skulle jag fått regler överrallt skulle det säkert varit roligare att bryta dem.
Jag hör ofta vänner som prata om "mamma bestämde vad jag skulle ha på mig" vilket jag är väldigt glad över att jag slapp. Jag har hela mitt liv velat uttryckt mig genom färg, kläder och olika hårfärger. Redan i tredjeklass färgade jag mitt hår rött, vilket mamma tyckte att jag skulle, om jag ville det. Jag har kunna tidigt veta vem jag är, tack vare mina föräldrar.
Pappa har alltid varit så förstående och hjälpsam. Han har tagit rollen som hönsmamman om man ska jämnföra dem. Han kan ha varit lite nojig över när jag skulle på Gatufesten med mina kompisar första året. Men han har använt det som ett stöd istället för att försöka begränsa mig och vad jag fick göra. Han har alltid försökt fixat allt jag inte klarat själv.
Jag har världens finaste föräldrar som uppmuntrat mig att bli den människa jag är idag, men allt vad det nu krävdes. Allt från permanentningen som visar sig på många hemska fotografier, till att bli tjejen som spelade hockey. Jag är jag tack vare erat stöd. Pusspåer.
bilder från pappas 50 års fest
Dag 01 - Om mig
Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Min bästa vän
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Ett ögonblick
Dag 07 - Min tro
Dag 08 - Mina syskon
Dag 09 - I min handväska
Dag 10 - Det här hade jag på mig idag
Dag 11 - Mina drömmar
Dag 12 - Min första kyss
Dag 13 - Det här upprör mig
Dag 14 - Det här får mig att må bättre
Dag 15 - Det här får mig att gråta
Dag 16 - Mina rädslor
Dag 17 - Det här saknar jag
De har alltid uppmuntrat mig till att göra min egen grej. Både när det gällde att jag skulle klippa lugg och färga håret svart och gå runt i vans och svarta jeans, till när jag ville bli florist eller när jag tillslut bestämde mig för musikgymnasium. De har alltid låtit mig göra vad jag vill, eftersom de litat på mig så. Jag har inte haft regler om att jag ska vara hemma precis klockan elva, vilket många kanske tycker är fel men jag har fått göra som jag vill, vilket ha lett mig till en ansvarsfull livsstil. Skulle jag fått regler överrallt skulle det säkert varit roligare att bryta dem.
Jag hör ofta vänner som prata om "mamma bestämde vad jag skulle ha på mig" vilket jag är väldigt glad över att jag slapp. Jag har hela mitt liv velat uttryckt mig genom färg, kläder och olika hårfärger. Redan i tredjeklass färgade jag mitt hår rött, vilket mamma tyckte att jag skulle, om jag ville det. Jag har kunna tidigt veta vem jag är, tack vare mina föräldrar.
Pappa har alltid varit så förstående och hjälpsam. Han har tagit rollen som hönsmamman om man ska jämnföra dem. Han kan ha varit lite nojig över när jag skulle på Gatufesten med mina kompisar första året. Men han har använt det som ett stöd istället för att försöka begränsa mig och vad jag fick göra. Han har alltid försökt fixat allt jag inte klarat själv.
Jag har världens finaste föräldrar som uppmuntrat mig att bli den människa jag är idag, men allt vad det nu krävdes. Allt från permanentningen som visar sig på många hemska fotografier, till att bli tjejen som spelade hockey. Jag är jag tack vare erat stöd. Pusspåer.
bilder från pappas 50 års fest
Dag 01 - Om mig
Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Min bästa vän
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Ett ögonblick
Dag 07 - Min tro
Dag 08 - Mina syskon
Dag 09 - I min handväska
Dag 10 - Det här hade jag på mig idag
Dag 11 - Mina drömmar
Dag 12 - Min första kyss
Dag 13 - Det här upprör mig
Dag 14 - Det här får mig att må bättre
Dag 15 - Det här får mig att gråta
Dag 16 - Mina rädslor
Dag 17 - Det här saknar jag
Kommentarer
Trackback
